Den 1:a augusti i år trädde en ny lag i kraft som ska reglera kortavgifter. Lagen, 2010:751 (5 kap 1 § är det relevanta) (http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:751) säger att:

”En betalningsmottagare får inte ta ut någon avgift av betalaren vid användning av ett betalningsinstrument.”

Efter att ha hört om lagändringen som förbjuder kortavgifter så tänkte jag att jag skulle ta reda på mer, bland annat vem man ska anmäla brottet till. Det känns som att när det äntligen kommit en lag som ska förbjuda något som väldigt många är irriterade över så är det ju bra att veta lite mer om hur den ser ut.

Lagtexten innebär att det nu är olagligt att ta ut en avgift av konsumenten om man som handlare tar betalt med kort. Det får inte förekomma att en tobakshandlare tar 5kr extra för kortbetalning under 100kr t.ex.

”Vad bra” tänker du kanske nu, bra att det inte är okej att lägga avgiften på kunden, det är ju handlaren som väljer att kunna ta betalt med kort och handlaren som skall betala för sin tjänst.

Att betala 3kr eller 5kr extra kan kännas som väldigt lite, men tänk att du handlar en gång i veckan med en kortavgift på 3kr då är du uppe i över 150 kr om året och det blir för många väldigt snabbt mer än så. Handlaren betalar dock inte 5 kr för din korttransaktion, det är ju som du kanske förstår en löjligt hög avgift och ingen handlare hade tagit kort då. Handlarens kostnad ligger på max en krona per transaktion och ev. en procentuell del av totalsumman.

Jag har länge klagat på alla som tar avgifter på kortköp och går hellre till någon annan eller betalar kontant när det blir så, några gånger har jag funderat på att begära nummret till deras betaltjänstleverantör för att höra om det är okej. Nu har det inte blivit så, oftast har man inte tid när man handlar på ett sådant ställe som tar avgifter eller så är det helg eller kvällstid så att de ändå inte har öppet.

Med den nya lagen tänkte jag att nu måste det ju finnan nån som kan sätta dit de här handlarna ordentligt när de tar ut avgifter, men icke, det är nämligen så att det inte finns något i lagen som ger någon myndighet rätten att ingripa. Lagen är alltså enbart normbildande och i praktiken verkningslös när man inte vill betala kortavgifter. Den enda du kan kontakta för att ge företagaren reela konsekvenser idag är fortfarande företaget som tillhandahåller betaltjänsten.

Finansinspektionen säger att det enda vi egentligen kan göra är att låta bli att handla eller klaga så gott vi kan och hävda vår rätt. Konsumentverket säger att de inte har något med detta att göra och kan inte hjälpa till. Bankens kundtjänst visste inte ens om att lagen fanns.

Sedan kommer en sak till som gör lagen ännu mer verkningslös:

”Betaltjänstleverantören får inte hindra en betalningsmottagare från att erbjuda betalaren en nedsättning vid användning av ett visst betalningsinstrument.”

Det här är betyder ungefär: ”Ta inte ut någon avgift för kortköp, men ge gärna rabatt för de som betalar kontant.”

Nästa gång någon vill lägga på en kortavgift ska jag börja pruta istället, kan de föreslå att jag betalar mer kan jag också föreslå att de ska få mindre pengar.

…är ett häftigt äventyr!

Det kan ta lång tid att bestämma vad man vill ha för motiv och sedan lång tid att spara ihop pengar till att göra motivet till verklighet. Visst kan det vara lockande att bara hitta på något, men en tatuering ska man ju faktiskt leva med i hela sitt liv så det är bra att tänka över sitt motiv ordentligt istället för att tänka att man kan ångra sig sedan. Visst går det att ta bort många tatueringar eller i alla fall täcka över dem med något annat om man bara ogillar motivet men det blir aldrig lika bra som att ha rätt motiv från början.

Jag ska själv tatuera mig mer, det har jag bestämt sedan väldigt länge. Hittills så har jag bara gjort en väldigt liten helsvart design i svanken, en tramp stamp om ni så vill. :) Jag hade redan när jag gjorde den tankar om ett betydligt större mönster men eftersom den skall komma att vara en central del i det stora hela så kunde jag inte hålla mig ifrån att göra den lilla delen som skall komma att bli så stor till slut.

(läs mer…)

Jag fick för mig att se färdigt på programmet Succéduon med Anders och Måns, trots min negativa inställning så ville Jag ändå inte ha missat någonting som kunde bli bättre och jag hade lite tid över då det inte verkade gå många andra serier som Jag ser på längre.

Så med inställningen att Jag skulle se alla 8 avsnitt satte Jag igång med avsnitt tre och nu är det hela över. Med varierande mängd småvitsar och skratt här och där så lyckas Anders bland annat med djurplågeri och att förstöra en sekt under tiden han förstör Måns liv utan minsta tanke på sin bästa väns lycka.

När Anders spenderar Måns renoveringsbudget på en utekväll genom att tjata på Måns, som inte ens vågar säga emot, ska anlita en annan hantverkare än den som redan är bestämd. Det enda logiska i avsnittet var Måns flickväns reaktion på idéen och slutresultatet.

I sista avsnittet så köper Måns ett par vita skor, väldigt smart upplägg för mycket kul skämt som de bara utnyttjar lite grann. När Anders intar scenen på det probono-gig som de uppträder på så stjäl han hela Måns repetoar och precis innan Måns går ut på scen så kommer konferencieren och tar de vita skorna eftersom de är tillverkade av barnarbetare och hela evenemanget handlar om att hjälpa barn. Måns står då på scenen bestulen på både skämt och skor, varför inte dra igång med något i stil med ”Jaha, nu står jag här förnedrad utan vare sig skämt eller skor”.

Hur är det här bra tv? (Slutscenen i sista avsnittet)

Om detta är något som ska visas på tv kan i alla fall inte Jag svara på, för mig är det bara riktigt dålig public service.

Det här blir första inlägget med taggen ängel, för det är första gången jag skriver om min tro och om änglar.

Du har säkert funderat på varför Jag kallar mig och min blogg för ängel, det är något som Jag inte har skrivit om och inte heller har Jag skrivit någonting som har med änglar att göra.

Det hela började någon gång i högstadiet, som många andra så var Jag ganska deppig och hormonell under den tiden och sökte efter någon form av mening med livet. Jag fann ingen mening med livet så till slut hittade jag bara på mina egna regler, och Jag lever efter dem än idag om än lite uppdaterade.

(läs mer…)

Jag var för några dagar sedan inne på Staples webbsida och hittade den här lilla reklamsnutten för en penna. Min första tanke var såklart ”varför göra en sån stor reklamfilm för en liten penna?”, för det verkar ju inte var världens häftigaste penna precis.

Sedan var jag förbi Staples butik i Nordstan och såg pennan på ett ställ (mitt besök var av annat syfte), hela 19,50 kr ville de ha för den, hemskt dyrt för bara en bläckpenna. Priset för en bläckpenna på t.ex. Clas Ohlson kan bli så lågt som 1,78 kr styck, och då gör det kanske inte så mycket om några av pennorna i paketet inte fungerar 100%, men för 19,50 vill man ju ha en superbra penna.

Pennan i fråga

Jag tyckte att konceptet att ha en miniatyriserad PET-flaska att skriva med som dessutom hade gel-bläck verkade väldigt kul, så jag köpte en penna. ( En röd blev det, vem hade gissat det? ^^, ) Jag måste säga att jag är väldigt nöjd med pennan, för det känns verkligen som att man håller i en väldigt smal vattenflaska, det är väldigt bra balans i pennan och man känner att hur man än håller på är den fjäderlätta pennan precis på rätt plats.

Såhär blir skrift med pennan

Bläcket har jag haft lite krångel med, jag vet inte riktigt varför ännu men det verkar bara vara mitt sätt att skriva som gör att bläcket inte riktigt vill komma fram alla gånger. Först verkade det bero på temperaturen, men när jag sett till att temperaturen varit både varm och kall så kvarstår problemet med att det inte alltid kommer ett jämt flöde av bläck. Men senaste hypotes är att jag trycker pennan för hårt mot pappret, så länge det är ett strävt papper så verkar det fungera bra när jag bara precis lägger spetsen mot pappret.

Den fungerar bättre och bättre allt eftersom jag lär mig hur den bäst används, men det var väldigt svårt att fylla i ett formulär på blankt papper för ett klubbmedlemskap, kanske inte pennans starka sida.

Min slutsats är att om du vill ha en penna som är bra för att signera saker, eller skriva på vanligt kollegieblock, så är det här antagligen en av de bästa pennorna som finns. Att pennan är gjord av återvunnen plast är en viktig del av mitt intresse, det är häftigt att de hittat ett nytt användningsområde för just återvunna flaskor och sådan innovation är värd att uppmuntra! Den här pennan har Pilot lyckats bra med.

Så länge jag kan minnas så har lärare alltid bett pojkar som kommer med keps till klassrummet eller har mössa på sig att ta av den, det har till och med gått så långt att elever som vägrat ta av sig huvudbonader blivit utslängda ut klassrummet.

En kvinna som bär Burkha

Många med mig har läst om debatten mellan Fredrik Reinfeldt (m) och Mona Sahlin (s) där bland annat Frankrikes eventuella förbud mot att bära Burka kom upp, ännu en sak som vi kan se att de två stora blocken inte vill skilja sig i utan båda svarar att de inte vill ha ett förbud men ändå inte vill att Burka skall finnas i Sverige. (Läs mer i Aftonbladet och DN) Detta har såklart skapat en debatt, t.ex. i Metros insändare och på bloggar.

Vad som inte diskuteras är om det skall vara okej att gå klädd som man vill i övrigt, det finns ingen som tycker att i samma debatt skulle t.ex. frågan om det är okej för en kvinna att gå omkring topless eller om andra heltäckande kläder skall påverkas på samma sätt om det nu skulle regleras om man fick bära Burka eller inte.

Är inte tvånget att ta av sig sin keps också ett förbud mot viss klädsel? Jo, och egentligen lika hemskt som om vi skulle tvinga alla kvinnor som vill bära slöja att ta av sig den, bara för att det inte tidigare i Sveriges historia varit en norm. (läs mer…)

Jag ville bara skriva lite kort att jag såg avsnitt två av Anders och Måns nya serie Succéduon och kommer inte att fortsätta kolla på den, lite fler skratt men helheten kändes ännu tråkigare än avsnitt ett.

Måns Nilsson

Jag känner helt klart att jag inte passar för den typen av humor som killarna visar när Måns gamla kompisgäng gapar och drar internskämt runt ett bord och slår sig i huvudet med tomma petflaskor, det handlar alldeles för mycket om personer som är nostalgiska och inte är riktitt nöjda med vart sina liv har tagit vägen när de börjar käna sig lite gamla och som att livet kanske inte är så lätt att ändra längre.

Vissa andra verkar tycka om den och det är helt okej, jag däremot kommer inte att se vidare på avsnitt tre. (Om du vill läsa något positivt om serien istället kan du t.ex. besöka godisgris.se)

Jag är generellt ganska så skeptisk till myndigheters verksamhet, det finns så mycket som kunde göras om, göras bättre eller bara tas bort. Det känns ganska tråkigt att så mycket kunde göras bättre om någon bara hade lite visioner och inte bara ville fortsätta som det är, jag ser hela tiden saker i vår värld som kunde bli lite bättre men står still pga. någon som är fast i ett tänkande eller någon som bara inte klarar av att tänka lite utanför sin lilla låda.

Arbetsförmedlingen

En av de statliga verksamheterna jag förstår mig väldigt lite på är Arbetsförmedlingen, jag tror inte att jag riktigt förstått vad de gör än. Det känns som att de flesta bara går dit när de inte har jobb för att få a-kassan att betala ut pengar, men gör de verkligen bara det med så många antällda? Borde inte Arbetsförmedlingen se till att folk får jobb istället?

Vad kan man se av Arbetsfömedlingen egentligen då? Det som är tydligast är väl Platsbanken och deras webbsida, om man inte går in på ett av deras över 200 kontor förstås. Det har jag gjort två gånger nu och faktiskt hittat jobb båda gångerna, just genom Platsbanken. (läs mer…)

Anders och Måns tycker om djur!

Bland alla svenska komikerpar är helt klart Anders och Måns en av mina favoriter, de har bland annat varit med i radioprogrammet Wallraff som gjort sådana härliga grejjer som Hasse, Hans af Klas och de har gjort en egen serie på svt som hette just Anders och Måns (och uppföljaren Fråga Anders och Måns).

Dessa goa killar har jag stor förkärlek för så nu när de skulle släppa en ny serie blev jag såklart jätteglad, tyvärr får jag väl säga att jag är tämligen besviken på den eftersom den inte alls är som det de gjort tidigare. Succéduon med Anders och Måns som det heter verkar ha helt fel målgrupp för mig, jag vet inte riktigt vad det är som gör att det inte riktigt passar in men det känns lite som att det är för vuxet och för lite humor.

Succéduon med Anders och Måns

Det jag alltid gillat är att humorn fått ta övertaget, kul vitsar och små sketcher som fått ligga med i vad det nu kan vara som är temat för dagen trots att de kanske inte är superrelevanta, det blir på något sätt relevant ändå.

Storyn tycks handla om Anders och Måns som är författare och vill skriva en bok om massa slumpmässiga frågor från radioprogrammet Så funkar det som de tidigare gjort tillsammans, upplägget i första avsnittet är att Anders i princip mobbar Måns genom att lämna Måns med allt jobb och istället får till det med någon kvinna på ett förlag. En liten bihandling blir att Måns attackerar en kvinna helt oprovocerat på stan och senare kommer det tillbaka med att kvinnan var någon förlagsmans Au Pair och då förlorar de det tillfället.

Jag kan inte alls se humorn i att Anders går på toaletten mitt i natten hos förlagskvinnan som han ligger med och får slut på toalettpapper och därför sätter sig på handfatet för att tvätta sig och bryter sönder det. Klantigt kanske, men inte alls på något roligt sätt utan helt enkelt dålig tv.

Succéduon verkar alldeles för lik stilen i den julkalender som Ander och Måns gjorde, Med skägget i brevlådan, fast nu har de inte ens med humor i det hela utan det blir bara en endlös sprial av dålig sarkasm.

Jag hoppas att serien vänder och tar in betydligt mer av den härliga humorn som Anders och Måns står för i mitt hjärta, de är ju hur sköna som helst! Något som jag tyckte var väldigt fel är Måns frisyr som ser väldigt trist och grå ut ihop med de stela glasögonen som han bär, kombinationen gör honom tio år äldre.

Nu väntar jag spänt på nästa veckas avsnitt och hoppas att serien tar en vändning för annars blir det nog inte fler avsnitt för min del.

Se så söta de är ^^,

…kan det vara så svårt?

Jag läste det här av en slump idag och kände bara att hjälp, det här händer nog väldigt många. Det är inte ens ovanligt att jag får höra från en vän att de gjort slut och sårat någon, det är så det fungerar tydligen. Ja att den som blir dumpad blir också konsekvent ledsen om det inte är så att förhållandet är helt dömt och den inte ens bryr sig.

Hur ska man egentligen hantera det där? Ska man försöka trösta personen? Ska man ens lägga sig i?

(läs mer…)